Aldrig i mitt liv har jag varit den som kan släppa grejer eller bli glad av att slippa stress eller rutiner när jag blir klar med saker. Sysslolöshet överhuvudtaget är alltså inte min grej.

Den här terminen (jag tänker fortfarande i skoltermer) då jag har varit arbetslös och försökt plugga upp två av mina gymnasiebetyg på Komvux genom fullkomligt självständigt pluggande, har varit den skönaste men också en av de mest psykiskt påfrestande perioderna på länge. Faktum är att jag inte kan minnas någon liknande period i mitt liv eftersom det här har varit första gången jag inte gått i skolan (om man inte räknar med mina första 6 år innan jag började grundskolan). Visst har det varit skönt att slippa tänka på prov eller tentor och bara bry sig om en sak i taget men samtidigt kan jag fortfarande, efter 5 månader, inte vakna klockan 11 på morgonen med ett helt gott samvete.

Saken är den att jag behöver rutiner, jag behöver kunna bolla flera grejer samtidigt, även om det blir kaos i mitt huvud så lyckas jag alltid hantera det på något sätt. Det tar upp hela min uppmärksamhet och koncentration och håller mig faktiskt från diverse olika psykiska kriser som att bli deprimerad. Jag menar inte att jag aldrig mår dåligt ifall jag har fullt, det går inte att förneka hur mycket skada det kan göra att ha för fullt upp, men detta är helt enkelt vad jag är van vid.

Har en vana av att inte orka ta initiativ till att göra saker (gå ut, vara social, shoppa, you name it…) om jag inte absolut “måste” för att jag ska till skolan eller jobbet eller vad det nu kan vara. Det händer alltså lätt att om jag inte har någon specifik anledning till att åka in till Lund eller Malmö så gör jag inte det. Jag blir kvar här hemma vilket resulterar till att jag lätt blir uttråkad och får tid att bli deprimerad…

I-landsproblem I know, but still…Därför ser jag fram emot att börja på en sommarkurs i Handelsrätt vid Lund universitet om två-tre veckor. Då får jag en anledning till att vara ute mer i det förhoppningsvis vackra sommarvädret och njuta av en kall läsk vid någon mysig park eller promenera i stan. Kan knappt bärga mig faktiskt! Förstår mig inte på de som t.ex. är hemmafruar och är vana vid att vara hemma om dagarna. Seriöst, jag hade aldrig överlevt utan att bli galen!