För exakt 17 år sedan anlände jag, mina föräldrar och min lillebror till Göteborgs hamn med färjan. Detta var alltså år 1992, då jag var 3 år gammal och min lillebror var bara 1 år. Vi hade rest från Kosovo till det nya, okända landet Sverige. Vi visste ingenting om livet här och vi kunde absolut ingen svenska.

Vi hamnade på hotellet Tre Kronor (vet inte om det fortfarande heter så idag eller om namnet har ändrats genom åren) tillsammans med många andra flyktingar och invandrare och blev kvar här i ca tre månader. Sedan fick vi en hyreslägenhet i Borås och det var där, i Borås, vi kom att stanna under största delen av mitt liv.

Det är väldigt mycket som har förändrats sen dess. Mina systrar föddes här i Sverige, både jag och mina syskon har gått i skolan och är uppvuxna här. Min mamma har utbildat sig till lärare här i Sverige (hon var även utbildad lärare i Kosovo) och båda mina föräldrar har dessutom tagit körkort här också. Vi har gått från lägenheter till att ha köpt eget hus.

Om jag hade något att säga till om i den klassiska “arv vs. miljö”-debatten så är det att den sistnämnda gör stor påverkan i människors personligheter och förutsättningar. Jag kan inte ens föreställa mig vad som hade hänt eller hur saker och ting hade varit om vi inte hade flyttat hit, om vi inte hade lyckats få de där sista bussbiljetterna… Ibland undrar jag om jag verkligen hade varit “jag” om jag fortfarande bodde kvar i Kosovo? Hur hade mitt liv sett ut vid 20?

Fotot ovan är taget samma år som vi kom, alltså ‘92, då vi var och besökte Borås Djurpark. Jag fotade bara själva fotot med digitalkamera och jag fick fixa till skärpan i Photoshop för att originalfotot redan var lite suddigt från början. Barnet som min pappa håller är min bror och hon som sitter i vagnen, det är jag ^^.